Halloween godisregler

Detta är en mycket viktig grej till Halloween, vilken sorts godis ger man ut? Lite olika variabler som ingår i utdelningen av godis sakerna. Hur många barn förväntar man sig? Har man etablerat sig som ett bra godis hus sen tidigare år? Hur mycket vill man spendera på godiset? Om man har över, vill man ha godis som man sen själv ska trycka i sig?

I vårt område har vi runt 350 barn och då gäller det att vara redo. Barnen börjar gå ut för Trick or Treat när solen går ner så här är det runt 18 tiden. Min man går med Sophia runt om i vårt område och jag måste stanna hemma och dela ut godis eftersom det är en fulltids position i nästan tre timmar. Vill man gå med när ens barn ska trick or treat, då lämnar man en skål utanför dörren med godis och då kan barnen ta en godis bit. Det funkar faktiskt, barnen vet om att man kan inte sno allt godis och det är ju inte riktigt poängen heller. Så det är ett bra hederssystem tycker jag.

Jag brukar sitta ute på vår veranda annars blir det ett himla ringande på dörren, lättare att sitta ute plus att det är roligt att se alla barn som är ute och går runt i sina fina kostymer. Inte många barn som klär ut sig till något äckligt eller blodigt, mycket Disney prinsessor, Marvel hjältar, hundar, katter osv.

Alla barn som jag känner får en fullsize godis som typ Snickers eller Twix, andra får mindre choklad bitar men bra märken som typ Snickers eller Twix och MMs. Man vill inte vara snåla huset med taskigt godis, finns ju den billiga varianten som inte är så god eller kul. Jag brukar spendera runt 60 dollar på godis och det räcker bra.

Sophia ger sig ut med ett örngott, håller MYCKET godis och pappa har ett extra örngott med för att dumpa av godiset. Funkar perfekt!

Vad gör man när godiset tar slut eller om man själv är helt slut? Jo då släcker man lampan över verandan och då vet alla att där kan man inte ringa på dörren längre. Funkar jättesmidigt.

När man sen är färdig med trick och treat, ja då ska allt godis dumpas ut på golvet och då börjar sorteringen! Tror att Sophia tycker bäst om den stunden om jag skulle fråga vad som är bäst med Halloween kvällen. Jag brukar låta henne behålla 20 godis bitar och då är det viktigt att välja de rätta bitarna! Sen ger jag henne 10 dollar för resten och dagen efter tar vi med godiset till hennes skola och de skickar iväg allt Halloween godis till den amerikanska militären som är i Mellan Östern. Win win där liksom!

Jag är en Trusty provider och en Legend 😉

Advertisements

Halloween prep!

Idag har vi gjort stor prep inför onsdagen då det är HALLOWEEN!!! Godis måste ju inhandlas och massvis!

Vi får runt 300-350 barn den kvällen och då gäller det att vara redo!

Vi är redo! Och har back up!

Sophia har också karvat pumpor så till onsdag kommer de vara upplysta på vår framsida.

Vi hittade även några pumpa monster att hänga i trädet framför huset

Vi älskar Halloween! Så rolig kväll. Har sett på några Instagram konton att i Sverige gick några barn trick och treat igår och det är ett stort NEJ på det! Endast på självaste Halloween går man ut. Inga undantag! Det är ju som om påskkärringarna skulle gå ut lördagen innan skärtorsdagen…

Jumbo godis påse med över 300 bitar kostar drygt 15 dollar!

Vilken vecka!

Lite skönt med söndag ska jag helt villigt erkänna. Det har varit en tung vecka på jobbet med två donations operationer och en begravning. Jag brukar i snitt vara ute en gång i veckan med jobbet och det är helt OK eftersom sen hinner man återhämta sig lite.

I tisdags var jag på en begravning till en kvinna som brukade komma med mig ut till skolor och universitet när jag har hållit föredrag om organ donation. Hon fick en ny lever i 2007 och har pratat om hur viktigt det är att säga JA TILL DONATION. Nu så attackerades hennes lever igen och tyvärr gick allt så fort att hon hade inte en chans till en ny lever. Hon var en helt fantastisk kvinna och jag känner mig ärad att jag fick lära känna henne, hon kallade oss för THE DREAM TEAM när vi var ute och höll föredrag. Helt otroligt att hon fick 11 år till tack vare att någon sade ja. Det är STORT!

När man har en tuff vecka så måste man ta sig tid till att hitta på roliga saker som får själen till att må bra. Det har varit roligt att min son fyllde 21, lill snäckan är i full förberedelse till Halloween och karvar pumpor på löpande band.

Snart ska vi iväg och kolla in lite Halloween dekorationer till framsidan av huset och så har jag fått nys om en affär som säljer svenska tomtar och det MÅSTE jag ju kolla in och kanske köpa några…

Veckan som nu kommer har jag 5 dagar ledigt och det ska jag NJUTA av!

Ha en fin vecka! Kram

Min älskade Noah

Idag fyller min finaste pojke 21 år! Det är ju inte klokt att den lille grabben växte upp och nu är han gammal nog att köpa sin egen alkohol i spritbutiken. Ja, det är väl inte alls hans mål men här i USA är det stort att fylla 21 eftersom det är den lagliga åldern när det kommer till alkohol. Märkligt att man kan gå in i det militära när man fyller 18 år och man kan t o m köpa ett vapen vid 18 års ålder. Oh well, nu är han ialla fall 21 och jag är så stolt över min son.

Han är så smart, och då menar jag så där ruskigt smart att man nästan blir rädd. Killen är just nu i American Navy och går igenom den tuffaste akademiska utbildningen i kärnkraft. Noah är ett geni när det gäller naturvetenskapliga ämnen, ja egentligen så har han koll på det mesta. Finns nog inte ett ämne eller område som han inte kan. När han var 7 år gammal så hade han redan läst färdigt Harry Potter böckerna och Lord of the Rings.

Bäst av allt med den här unge mannen, han har ett hjärta av guld och väldigt lojal till sina vänner och han är så omtyckt. I high school blev han minsann utvald till Homecoming King och det är STORT!

Hans stora intresse innan han gick med i flottan, var scouterna. Fyra somrar spenderade han uppe i norra Minnesota som scoutledare och då var han borta i 12 veckor och jobbade med 11 åringar. Barnen gav honom alltid så fina tack kort, eftersom han är duktig med barn och har ett sjukt stort tålamod.

Som du hör eller läser, jag är en stolt mamma och jag pratar gärna om Noah. Vi hoppas att han komma hem i november någon gång på semester. Får se hur det blir med den saken.

Nu så vill jag ialla fall önska honom ett riktigt stort GRATTIS PÅ 21 ÅRS DAGEN!!! Som jag älskar dig Noah!

Mamma på foton

Vem är det som alltid tar alla foton? Mamma. Vem är det som gör ett digitalt album eller kanske en scrapbook? Mamma. Vem är nästan aldrig med på fotona? MAMMA!

Så är det hos oss ialla fall och jag kan tänka mig att det är så hos dig med!

Måste visa foton där jag är med! Vi tog dessa för ca en månad sedan och jag är så glad att jag hoppade in i några foton tillsammans med Sophia.

En liten sneak peak

Ska iväg till jobbet, skönt att det blir ett sjukhus här i stan. Säger detta alltid, jag älskar mitt jobb! Igår firade jag 5 år med min organisation och jag kommer att stanna tills jag slutar arbeta!

Hinner inte skriva mycket men vill visa ett foto från photo session för en månad sedan, visar fler senare

13 dagar till Halloween!

Imorse kom Sophia in och väckte mig med

13 more days until Halloween!!!!!!!

Det är stort med Halloween här och kostymen har hon funderat på i många månader och nu har hon och kompisen tvärs över gatan bestämt sig! Vad det blir får du se när det blir Halloween!

På söndag ska vi till mitt jobb på lite Halloween baluns, funderar på att klä ut mig, har inte bestämt mig än. Sophia är ruskigt taggad, så många olika kostymer att välja mellan från de senaste två åren. Jag brukar också köpa dem efter Halloween när man får dem till halva priset.

Tror inte att vi ska ha en Halloween fest i kvarteret där här året, ingen har lyckats få tummen loss och jag har jour så inte mycket jag kan göra. Halloween är ju på en onsdag det här året och vill man ha fest så måste man ha det helgen FÖRE själva Halloween och absolut inte efter. Oskriven lag på det här i detta landet, aldrig någonsin att man firar efter Halloween…nej nej och åter ett stort NEJ!

Här ska du få se lite gamla Halloween foton!

Detta får mig att koka över!

Så jag läser Isabella Löwengrips blog och ibland läser jag nog mer kommentarerna som hon får än själva inlägget. Har ju förstått från henne att hon älskar att trissa upp läsarna så det blir många hits på bloggen. Alltså hennes läsare och hur OUT OF TOUCH de är, gör mig smått mörkrädd ibland. Lever vissa i dagens Sverige eller fast i någon lögn om hur det egentligen skulle kunna vara. Inte nog med det, vad folk tycker och tänker om USA är ju också helt uppåt väggarna. Här är en tjej som säger:

Jantelagen är det som ger dig sjukvård, utbildning etc om du kraschar.

Kom igen! Mitt svar:

Det håller jag inte alls med om. Finns ingen jäkla jantelag här i USA, och jag fick en utbildning, har sjukvård och nu har jag ett skitbra jobb och tjänar bra med lön. Jantelagen gillar inte när man gör bra ifrån sig och tjänar bra med pengar…

Då inflikar en annan med den här kommentaren:
Jantelagen är alla de skattefinansierade jobb som t ex tar hand om din döende mamma när du själv prioriterar att jobba. Andras hjälp. Var ödmjuk.
Då fick jag upplysa vad jantelagen är för något:

Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man inte får sticka ut och tro att man är bättre än andra på något sätt.

Du skall inte tro att du är något.
Du skall inte tro att du är lika god som vi.
Du skall inte tro att du är klokare än vi.
Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
Du skall inte tro att du vet mer än vi.
Du skall inte tro att du är förmer än vi.
Du skall inte tro att du duger till något.
Du skall inte skratta åt oss.
Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
Du skall inte tro att du kan lära oss något.

Svaret som följer:

Stämmer inte. Handlar enkom om att vara ödmjuk. Inget alla vapengalningar i US fattar givetvis. Inte heller när de blir uppsagda och tappar sin försäkring.

Marie – har du ingen förmåga att tänka i steg? Längre än näsan räcker?

Tydligen så har jag en ganska så lång näsa, måste vara det tjeckiska i mig ha ha och här är mitt svar:

Alla vapen galningar? Wow. Ok.
Kan även berätta att staten som jag bor i så har man skydd om man blir av med sitt jobb plus att alla som behöver sjukvård får det. Kan tänka mig att du inte visste det, eftersom din bild av amerikaner består av feta, dumma, falska vapen galningar. Men nu så är du lite bättre upplyst. Hoppas att du inte är alldeles knäckt när du inser att det svenska folkhemmet inte existerar längre…

Så vad jag läser är att folk i USA är vapengalningar, pussy grabbers som bygger en mur och river upp globala avtal, patetiskt land, fattiga är inte värda något, vapenlobbyns vagga. Ändå så tar sig ca 420 000 svenskar varje år hit till USA och många drömmer om att bo här…

Då skulle jag vilja upplysa om att pussy grabbers finns i hela världen därav ME TOO, vad Trump gör här i USA reflekterar inte över hur alla människor är här i landet, fattigdomen ökar i Sverige, sjukvården är inte som den har varit i Sverige. Mycket i Sveriges senaste val som jag inte kunde fatta och inte tusan tror jag att det är så i hela landet.
USA består av 50 stater och ibland tror jag att folk hemma i Sverige glömmer bort att det finns mer än NY, LA och Florida. Jag bor i en stat där man har rättigheter som anställd i ett företag, jag har sjukvård och skulle jag förlora mitt jobb så får jag vård genom staten precis som det är i Sverige. Om någon säger att man har det bättre om man är rik, så håller jag helt med, men så är det överallt, även i Sverige. Har vänner som inte är nöjda med den sjukvården som finns i Sverige och de köper privat sjukvårdsförsäkring.
En sak har vi INTE här i USA och det är jantelagen och tack för det! Den kan stanna i Sverige. Här är det OK att vara stolt över sig själv, att tro på sig själv, heja på andra och detta görs många många gånger med ödmjukhet eftersom många kom från ingenting och arbetade sig upp. Här är det inte fult att tjäna pengar.

Stor besvikelse!

Oj oj nu när jag hämtade upp snäckan på skolan så fick jag en liten människa i baksätet som var helt förstörd och kunde inte sluta gråta. Vi fick sitta där tillsammans i bilen ett tag innan hon samlade sig och berättade vad som hade hänt. Ibland får man sitta tyst och bara vänta ut gråten.

Det var tydligen idag som klassen fick sina roller i en pjäs som de ska framföra i december och Sophia hade förhoppningar på någon egen replik och nu blev det inte så PLUS att hon ska vara en häxa med två andra häxor och de säger en mening tillsammans. Ja, det här blev ju inte alls som hon hade tänkt sig och tårarna bara kom och kom hela vägen hem.

Jag lyssnade och stöttade henne, men inte att jag ska fråga drama läraren om hon kan få en annan roll. Icke! Sådan förälder är jag inte. Nej, hon får bli en kanon bra häxa i år och nästa år kan hon själv säga till drama läraren att hon är intresserad av en lite större roll.

Livets skola delar ut sina besvikelser ibland och jag förklarade till henne att den besvikelsen kan göras om till något bra och vad det är får hon fundera ut själv.

Hon sa att tårarna slutar komma om hon tänker på något roligt och tydligen så är lama djuren roliga och hon är på lite bättre humör. Bara lite bättre…

En liten lama puss ❤️

Det är fan inte lätt…

Att vara förälder måste vara världens tuffaste jobb. Det är fasiken inte lätt att hålla koll, ge dem utrymme, och gärna då samtidigt! Jag är absolut ingen helikopter morsa, sätter gränser men vill också uppfostra självständiga barn. Just nu är jag lite trött på min egen röst, mitt eget tjat och jag är trött på mig själv att jag ibland ger med mig eftersom jag är så trött på tjatet. Hoppas att du förstår vad jag menar!

Har en snart 15 åring, på onsdag, som vet precis ALLT och har svar på precis ALLT och get oss gärna råd över hur vi ska uppfostra lill snäckan. Han lägger sig gärna i konversationer som jag har med min man om olika saker som berör det allmänna familjelivet och det är så drygt att ha honom som en papegoja i bakgrunden. Då ber man snällt att han ska sluta och två minuter senare är han där igen med råd och då har jag inte tålamod och höjer rösten.

Gud i himlen vad jag avskyr att höja rösten, det är något som jag jobbar på att bli bättre med. Brukar gå undan och bara ignorera men ibland ser jag rött och blir så irriterad.

Nu så bor den härliga sonen med oss halva tiden och andra halvan hos sin pappa och det är faktiskt skönt. Hemskt att som mamma säga det, men jag behöver en paus för att kunna ladda om batterierna. Jag har nu även tagit hjälp av en familje terapeut som kan guida oss, både mig och sonen. Är ju helt medveten om att jag är inte den perfekta mamman och jag är öppen för alla tricks som finns för att hålla mig själv och sonen i schack.

Han är poppis bland sina vänner, lärarna tycker att han är trevlig ja lite väl snackig, och hans kompisars föräldrar älskar att ha honom över. Så det är ju bra.

Sa till honom häromdagen, jag har gått igenom detta med dina två äldre brödrar och jag ska klara mig igenom detta med. Då brukar han alltid titta på mig och små skratta. Ja du min käre påg, skratta bäst som skrattar sist….ha ha ha.